kiss my ass

Du hade ett helt jävla år på dej.
Jag försökte gång på gång att glömma dej,
du visade aldrig nått eller gjorde något för att korta
av mitt såkallade "ha-begär" av dej.

Vi träffades för ett tag sen för att du bad om det,
och jag mådde faktiskt så inihelvetes bra efter det.
Ett tag iallafall, sen insåg jag att det här var fel
och slutade prata med dej under en tid.

Det var dumt av dej att nu komma "tillbaks" som att inget hade hänt.
För nu är vi här igen, du säger saker som att vi snart
måste ses och att du saknar mej en massa.
Det där är sånt jag hade velat höra förut, inte nu!

Din tid är ute nu, även fast jag gärna kanske hade velat
annat om allt nu inte hade blivit och är som det är nu.
Du har dej själv att skylla.

Förlåt, med du kan/får inte vara mer än en vän för mej.